Ja du... i min strävan att få lite struktur på livet så har jag hamnat här.
edit: det kan också bero på att jag försöker få känslan av att ha ett liv också...
måndag, juni 16, 2008
Buss det är inte värt det.
Står och väntar på buss nummer tre. Spänningen är olidlig. Eller snarare barnens skrik och fånleendena när man frågar om inte de med sin smala vagn kan flytta bak är olidliga:)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar